Ajaj!

Det har inte alls med den stundande Trädgårdsrundan att göra. Men även om alltför hög arbetsbelastning under maj månad och vissa brister i underhåll omöjliggör mitt eget deltagande i rundan (fast jag skulle gärna vilja) måste ju min egen trädgård också skötas. Så gott man hinner. Den är INTE styvmoderligt hanterad, men tidsbristen gör sig påmind för ett aldrig så lite tränat öga. Det viktiga är att trädgården är älskad - och det är min verkligen. Mina tonåringar älskar den. Tuppen med sin höna älskar den, katterna - och hundarna, jag och maken. Det blir en ansenlig liten beundrarskara.
Det som är ajaj idag är resultatet av gårdagens maskrosdragning. Herregud vad de kan växa. Visst, några kan få vara kvar. Jag har till och med läst i HD att man kan göra någon slags maskroshonung. Men det finns gränser och de hade med råge överskridits. Alltså - fram med järnet för sisådär 100 gången denna vår. Jag skulle inte ge mig.
Det tog ett par timmar och idag har jag "träningsvärk", men bara få maskrosor i trädgården.
Några andra GODA nyheter från helgen som rör ogräs.
Hos en bekant serverades soppa på löktrav till förrätt. Alldeles delikat.
Till den färska sparris som följde åt vi pesto innehållande skvallerkål, löktrav och cashewnötter, bl a. Hemma provade jag en egen variant med ovan nämnda ogräs, gräslök, solrosfrön mm. GOTT. Kontentan måste bli att låta några lagom stora stånd ogräs stå kvar i väntan på att bli uppätna.